File: tmx_data/Olli_kronikk_sme2sma.tmx
| Sáhtášii go son dat, jos livčče sámi mánáidgárdefálaldat buohkaide lasihit sámi giellageavaheddjiid? | |
|---|---|
| Maahta #<pcle> dïhte dah, jis lea saemien maanagïertefaalenasse gaajhkesidie saemien gïeleutnijh lissiehtidh? | |
| Sámediggeráđđi lea ráhkadeamen sámediggedieđáhusa sámi mánáidgárdefálaldaga birra maid Sámedikki dievasčoahkkin galgá mearridit guovvamánus 2013 . | |
| Dieđáhus galgá oainnusmahttit Sámedikki rolla ja min politihka mánáidgárdesuorggis, ja mii háliidit oažžut ságastallama prinsihpalaš beliid birra sámi mánáidgárdefálaldaga ektui. | |
| Bïevnese edtja Saemiedigkien råållam jïh mijjen politihkem maanagïertesuerkesne vååjnesasse bïejedh, jïh mijjieh sïjhtijibie gaskestallemem prinsïhpenbieliejbïjre åadtjodh saemien maanagïertefaalenassen muhteste. | |
| Sámediggi áigu ovdánahttit politihka man bokte nannet mánáidgárddiid deaŧalaš rolla sámi mánáid bajásgeassimis. | |
| Saemiedigkie edtja politihkem evtiedidh mejnie maanagïerti vihkeles råållam saemien maanaj byjjenimmesne nænnoestibie. | |
| Mánáidgárddit leat deaŧalaččat máná ovdáneapmái giela ja kultuvrra oahppama dáfus ja identitehta ovddideapmái. | |
| Maanagïerth vihkele maanan evtiedæmman gïelen jïh kultuvren lïeremen dïehre jïh identiteeten evtiedæmman. | |
| Mánáidgárddit leat okta deaŧaleamos sajiin sámi giela ja kultuvrra viidáseappot doalvumii. | |
| Maanagïerth leah akte dejstie vihkielommes sijjijste saemien gïelem jïh kultuvrem vijrebe saehtiemasse. | |
| Danne lea vealtameahttun deaŧalaš áŋgiruššat dan ala ahte sámi servodat galgá ovddiduvvot sámi álbmoga iežas višuvnnaid, árvvuid ja prinsihpaid vuođul. | |
| Dannasinie lea daerpies vihkele dejnie eadtjaldovvedh ahte saemien siebriedahke edtja evtiedovvedh saemien åålmegen jïjtjse visjovni, aarvoej jïh prinsïhpi mietie. | |
| Sámediggi áigu dainna dieđáhusain bidjat guovddážii dan ahte addojuvvo sámi mánáidgárdefálaldat buohkaide geat dan háliidit | |
| Saemiedigkie edtja dejnie bïevnesinie jarngese dam bïejedh ahte saemien maanagïertefaalenasse gaajhkesidie vadtasåvva gïeh dam sijhtieh | |
| Sámediggi áigu sihkkarastit ahte mánáidgárddit ožžot doarvái ruđaid dán lágan fálaldahkii mas lea buorre kvalitehta. | |
| Saemiedigkie edtja gorredidh ahte maanagïerth nuekies beetnegh åadtjoeh daan dagkeres faalenassese mesnie lea buerie kvaliteete. | |
| Dan mánáidgárdefálaldagas mii dál addojuvvo sámi mánáide leat stuorra variašuvnnat. | |
| Dennie maanagïertefaalenassesne mij daelie saemien maanide vadtasåvva leah stoere variasjovnh. | |
| Fálaldagat molsašuddet sámi mánáide mánáidgárddiid rájes, main váldodeaddu lea sámegielas gitta dárogielat sámi mánáid rádjai geat ožžot fálaldaga norgalaš mánáidgárddiin. | |
| Faalenassh *molsašuddet saemien maanide maanagïerti raejeste, mejnie åejvieleavloe saemiengïelesne öövre daaroengïeleh saemien maanaj raajan gïeh faalenassem daaroen maanagïertijste åadtjoeh. | |
| Sámi mánáidgárdin oaivvilduvvo dat mánáidgárdi mii mearrádusaid bokte lea vuođđudan mánáidgárdedoaimma sámi gillii ja kultuvrii. | |
| Saemien maanagïertine dïhte maanagïerte jeahtasåvva mij nænnoestahkine maanagïertedarjomem saemien gïelese jïh kultuvrese tseegkeme. | |
| Mánáidgárdi galgá nannet máná identitehta sápmelažžan sámegiela geavaheami ovdánahttima ja sámi kultuvrra gaskkusteami bokte. | |
| Maanagïerte edtja maanan identiteetem saemine nænnoestidh saemiengïelen pråvhkoen evtiedimmien jïh saemien kultuvren åvtese buektemen baaktoe. | |
| Mánáidgárddi jođihit sámi pedagogalaš bargit. | |
| Maanagïertem saemien pedagogeles barkijh mietiedieh. | |
| Dasto galget guovddáš oasit sámi mánáidbajásgeassimis gozihuvvot sihke bargovugiid ja beaivválaš eallima bokte. | |
| Dehtie minngede edtjieh jarngen boelhkh saemien maanajbyjjenimmesne geehtedovvedh dovne barkoevuekiej jïh fïerhtenbeajjetje jielieminie. | |
| Mánáidgárdefálaldat galgá organiserejuvvot nu ahte mánát váldojuvvojit mielde sierralágan bargoproseassaide ja ahte sii besset searvat kultuvrralaš ja sosiála doaimmaide. | |
| Maanagïertefaalenasse edtja dan öörnesovvedh ahte maanah mealtan ovmessie barkoeprosesside vaaltasuvvieh jïh ahte dah åadtjoeh mealtan kulturelle jïh sosijaale darjoeminie. | |
| Mánáidgárddiin mat leat olggobealde sámi distrivtta ja gos leat sámi mánát, lea vánhemiin ja mánáid vuoigatvuohta vuordit ahte mánáidgárddi bargit dovdet sámi kultuvrra ja deattuhit dan oassin sisdoalus. | |
| Maanagïertine mah leah saemien distriktem ålkolen jïh gusnie leah saemien maanah, lea eejteginie jïh maanaj reakta vuertedh ahte maanagïerten barkijh saemien kultuvrem debtieh jïh dam boelhkine tjïelkestieh sisvegistie. | |
| Dát mearkkaša dan, ON mánáidkonvenšuvnna ja mánáidgárdelága mielde, ahte sámi mánát galget vásihit fálaldaga searvvaheaddjin, gos leat sámegielat bargit geat geavahit sámegiela mánáiguin háladettiin. | |
| Daate lea dïhte, ON maanajkonvensjovnen jïh maanagïertelaaken mietie, ahte saemien maanah edtjieh faalenassem #mealtan<adv><der_h><vblex><tv><der_nomag><n> dååjrehtalledh, gusnie leah saemiengïeleh barkijh gïeh saemiengïelem maanajgujmie utnieh soptsesteminie. | |
| Dát ferte dahkkojuvvot fágalaččat heivehuvvon vuogi mielde ja mánáid guovttegielat ovdáneami ja individuála eavttuid vuođul. | |
| Daate tjoevere faageleslaakan sjïehtelovveme vuekien mietie dorjesovvedh jïh maanaj gööktengïeleh evtiedimmien jïh individuelle moenemetsiehkiej mietie. | |
| Sámediggi áigu oččodit sámi mánáide individuála vuoigatvuođa oažžut sámi mánáidgárdefálaldaga. | |
| Saemiedigkie edtja saemien maanide individuelle reaktam åadtjodh åådtjedidh saemien maanagïertefaalenassem. | |
| Dás lea sáhka mánáid vuoigatvuođas beassat leat mielde váikkuheamen ja mearrideamen. | |
| Daelie lea håaleme maanaj reakteste åadtjodh mealtan årrodh dijpedh jïh nænnoestidh. | |
| Mánáidgárdi galgá sihkkarastit dan ahte mánát ovdánit guovttegielagin, dainna lágiin ahte sin sámegielat ja sámi kultuvra nannejuvvojit. | |
| Maanagïerte edtja dam gorredidh ahte maanah guektiengïeleguedtiejinie åvtenieh, dejnie vuekine ahte sijjen saemiengïeleh jïh saemien kultuvre nænnoestuvvieh. | |
| Mánáidgárdelágas lea nannejuvvon ahte mánáidgárdi ovttasráđiid ja áddejumiin ruovttuin galgá gozihit mánáid dárbbu oažžut fuolahusa ja beassat duhkoraddat, ja ovddidit oahppama vuođđun juohke lágan ovdáneapmái. | |
| Maanagïertelaakesne nænnoestovveme ahte maanagïerte ektine jïh goerkesinie gåetine galka maanaj daerpiesvoetem åadtjodh geehtedidh hoksem jïh åadtjodh *duhkoraddat, jïh lïeremem våaroeminie #fïerhte<prn><ind><attr> dagkeres evtiedæmman evtiedidh. | |
| Giellabargu mánáidgárddis gáibida ollu barggu sihke bargiin ja vánhemiin. | |
| Gïelebarkoe maanagïerteste jïjnjem barkoem kreava dovne barkijijstie jïh eejtegijstie. | |
| Sámi servodagas leat ovddabealde stuorra hástalusat go guoská sámegielat bargiid rekrutteremii. | |
| Saemien siebriedahken leah åvtelisnie stoere haestemh goh saemiengïeleh barkiji dåårrehtimmiem dæjpa. | |
| Jos galggaš sáhttit ovddidit mánáidgárddiid orgánan gos oahppat ja ollašuhttit oahppogáibádusa mánáidgárdelága mielde, lea deaŧalaš hástalussan oažžut eanet sámegielat olbmuid geain lea pedagogalaš máhttu mánáidgárddiide. | |
| Jis edtja maehtedh maanagïerth orgaanine evtiedidh gusnie lïerijibie jïh learoekrïevenassem maanagïertelaaken mietie tjïrrehtidh, lea vihkele haestieminie åadtjodh jeenjelaakan saemiengïeleh almetjh giej lea pedagogeles maahtoe maanagïertide. | |
| Pedagogalaš bargit ja eará sámegielat bargit leat vuođđogeađggit boahtteáiggi mánáidgárddiin. | |
| Pedagogeles barkijh jïh jeatjah saemiengïeleh barkijh maadthgierkieh båetijen aejkien maanagïertine. | |
| Mánáidgárddi deaŧaleamos doaimmaid gaskii gullá giellamovttiidahttin. | |
| Maanagïerten vihkielommes darjomi gåhkaldahkese gïeleeadtjaldehteme gåvla. | |
| Ollu oktavuođain leat oaidnán ahte giellaoahpahus ii leat dohkálaš. | |
| Jïjnjine gaskesinie vuajneme ahte ij gïeleööhpehtimmie leah dåhkasjamme. | |
| Dan geažil go váilot resursaolbmot ja fágaolbmot geain lea gelbbolašvuohta sámi gielas, de šaddá giellaoahpahus váilevaš. | |
| Dan dïete goh vierhtiealmetjh jïh faagealmetjh fååtesieh giej lea maahtaldahke saemien gïelesne, dellie sjædta gïeleööhpehtimmie fååtesæjja. | |
| Jos sámegielaid galggaš suodjalit ja ovddidit, de ii sáhte sámegiela oahpahus doaibmat soaittáhagas mánáidgárddis. | |
| Jis saemiengïelh edtja vaarjelidh jïh evtiedidh, dellie ij maehtieh saemiengïelen ööhpehtimmie saaht guktemslaakan maanagïertesne juhtedh. | |
| Fertet oažžut eanet vánhemiid válljet sámegiela mánáidasaset vai šattašii lunddolažžan čuovvolit sámegiela maiddái vuođđooahpahusas skuvllas. | |
| Tjoeveribie åadtjodh jeenjelaakan eejtegh saemiengïelem jïjtjsh maanide veeljedh vuj sjædta iemine saemiengïelem aaj maadthööhpehtimmesne skuvlesne dåeriedidh. | |
| Sámedikki giellapolitihkain sihkkarastojuvvo sámegielaid riggodat ja variašuvnnat. | |
| Saemiedigkien gïelepolitihkine saemiengïeli ræjhkoesvoete jïh variasjovnh gorredåvva. | |
| Sihke mánát geaid eatnigiella lea sámegiella, mánát geaid nubbin giella lea sámegiella ja dárogielat mánát fertejit oažžut vejolašvuođaid oažžut sámi mánáidgárdefálaldaga. | |
| Dovne maanah giej ietniengïele saemiengïele, maanah giej mubpine gïele saemiengïele jïh daaroengïeleh maanah tjoeverieh nuepieh åadtjodh saemien maanagïertefaalenassem åadtjodh. | |
| Dalle šaddá mánáidgárdi dakkár sadjin gos sihke dárogielat mánát ohppet sámegiela ja sámegielat mánát besset ovddidit sámegielaid. | |
| Dellie sjædta maanagïerte dagkeres sijjine gusnie dovne daaroengïeleh maanah saemiengïelem lierieh jïh saemiengïeleh maanah åadtjoeh saemiengïelh evtiedidh. | |
| Okta dain stuorámus hástalusain lea ahte mii fertet oažžut eanet sámi giellageavaheddjiid. | |
| Minoritehtan leat sámit sorjavaččat das ahte giella ja kultuvra oažžu doarjaga ja ovddiduvvo. | |
| Minoriteetine saemieh jearohke desnie ahte gïele jïh kultuvre dåarjoem åådtje jïh evtiedåvva. | |
| Go áŋgiruššá oažžut sámi mánáidgárdefálaldaga maiddái dáža mánáide, de nannešii dat maiddái sámi mánáid iešdovddu. | |
| Goh åadtjodh eadtjaldåvva saemien maanagïertefaalenassem aaj daaroen maanide, dellie dah aaj nænnoste saemien maanaj jïjtjedomtesem. | |
| Dainna loktejuvvošii giela stáhtus dan bokte ahte maiddái dáža mánát sáhttet oahpásmuvvat sámi gielain ja kultuvrrain mánáidgárddis ja oahppat giela | |
| Dejnie gïelen staatuse dejnie lutnjesåvva ahte aaj daaroen maanah maehtieh saemien gïeline jïh kultuvrine maanagïertesne åahpanadtedh jïh gïelem lïeredh | |
| Áiggi mielde sihkkarastojuvvo de dat ahte sámi álbmot sáhttá bisuhit iežas giela, kultuvrra ja servodateallima. | |
| Aejkien mietie gorredåvva dellie dah ahte saemien åålmege maahta jïjtjse gïelem tjöödtjestehtedh, kultuvrem jïh siebriedahkejieledem. |